Denna inbegriper bland annat kosmetika- och skonhetsbranchen, reklambranchen, medieindustrin samt porrbranchen saso samtlig omsatter miljarder genom att sexualisera sam kommersialisera saken dar kvinnliga kroppen. Sjalva iden om sexighet bygger gallande forbrukning. ”Den sexuella dragningskraften”, skriver Illouz, ”skapas performativt genom konsumtionsobjekt sam konsumtionsbeteenden, vilket astadkomme saken dar till e ekonomiskt foreteels: via spor, trender, smin, medicinska och farmaceutiska produkter forvandlar saken dar kroppen mot en yta sasom ar amnad att konsumeras visuellt som en sa saso definieras utav sin kompetens att pakalla sexuellt begar”. Sexighet promenera med andra glos ej att skiljas av forbruknin. Konsumtionssfaren befinner si i sin tur fort erotiserad – tank endast villi all produkter som marknadsfors med bilder pa letar efter Indiska lady nakna kvinnokroppar.

Illouz skyndar fram, vilket skanker ett spektakular bredd

Illouz later sin tolkning itu saken da skopiska kapitalismen nudda Marx tolkning bruten varuformen och arbetet saso vardeskapande process ino Kapitalets ett lank. Utnyttjandet fran saken da sexualiserade kvinnokroppen i saken da skopiska kapitalismen beskrivs sasom e expolateringsforhallande inom Marx bemarkelse, dar karla och kvinnor utgor tvenne antagonistiska klasser och mannen extraherar nytta ur kvinnornas kroppar i liknels tillsammans kapitalistens extraherande bruten nytt utav arbetarens anatomi. Narvarande driver Illouz sitt tankegan sta fjarran. Relationen mellan konen age odl vitt jag begripe en alldeles annan dynamik an saken dar mellan knegare sam kapitalist, skad darfor Illouz inte forklarar sin analogi narmare befinner sig det svar att kunn hurdan viktig saken da befinner sig forut hennes tankegang.

Det har kan framsta saso nagon randanmarking skad speglar ett storre besvar med boken, alltsa dess spretighet

praglade fran den tillfalliga forbindelsens och konsumtionens logik. Detta styrks fran dom personer saso intervjuas, men dessa forefaller ej existera ekonomiskt avhangig sina partners samt har inga alternativ vuxna barn.

Det finns ytterligar problem sam oklarheter med Illouz resonemang. Ino boken forekommer insprangda intervjuer saso forfattaren genomfort inom en lang storstader tillsamman karlar och kvinn inom skilda aldrar. Dessa folk ar inte, sasom inom foljaktligen astadkomme karlek smart uteslutande straighta, a andra sidan befinner si samtliga akademiker, chefer alternativ likvardi och bestar ett tydligt urbant medelklasskikt. Det har ar nagon av bokens stora brist, ej blott utav ett representationsperspektiv – allihopa grupper behover ej inkluderas i analysen stav att foreta den giltig – skad i det har fallet utfor ointresset pro arbetarklassen samt rurala miljoer att Illouz teser blir mindre vederhaftiga.

En utav hennes huvudpoanger ar att dagens relationer blivit alltsammans mer flyktiga, praglade utav den tillfalliga forbindelsens samt konsumtionens logik. Det ha styrks fran dom personer som intervjuas, men dessa forefaller ick vara ekonomiskt avhangig forsvinna partners och age inga eller vuxna avkomma. Flertal utav do sasom intervjuas skanker term for vikten utav sexuell oberoende samt autonomi, ett installning sasom Illouz menar praglar samhallet i grandiost.

Skada ar dessa ideal jamstalld starka och viktiga i arbetarklassen, darborta det ekonomiska beroendet av partnern ofta ar grandios? Hurda tittar det ut for saken dar som bris ekonomiska forutsattningar att bracka upp a ett samband? Praglas relationerna i arbetarklassen av e storre matt av forutsagbarhet sam livslangd eller ar dom tvartom annu mer osakra i nago spegling itu prekariseringen av arbetslivet sasom ju drabbat arbetarklassen hardast? Ser karlekslivets forutsattningar och bekymmer identiska ut gallande landsbyden saso i storstaden alternativ paverkas do exempelvi utav avflyttning eller dom begransade mojligheterna till anonymitet?

Hon visar hurda kapitalismen trangt in inom ”den privata sfaren” och hurdan dess foljdriktighet darmed strukturerar inte endast vara yttre inte me ocksa inre oljud.

Mig ager inga losning kungen de fragorna skad det befinner si forvanande att Illouz avstar fran att ens nudda de dar. Det ar oklart ifall hon avse att sexualmoralen sam synen villi karlek och parforhallanden ar densamma oavsett klassposition. Parallellt tillsamman det vaxling Illouz beskriver finns likasa ett i boken okommenterad affarsverksamhet ino omvand kurs: e varnande itu hemmet, familjen och aktenskapet dessutom bland unga folk. Kvinnliga bloggare med skarpa pa klassiska husmorssysslor sasom matlagning och heminredning ager hundratusentals lasare sam konservativa politiska rorelser har som bekanting mobiliserat run fragor om konsroller, homofobi och familjevarderingar i Europa samt varlden dom senaste decennierna.